The Rise To Fame

Jag antar att jag gillar att blogga. Det är kul tycker jag, spelar ingen roll om någon läser eller inte. Jag gör det mest för min egen skull.

Jag vill be om ursäkt till signaturen "Freddie" som kommenterade på mitt senaste inlägg för att jag porträtterade honom (eller henne) som en alkoholist.

"Tack Fred för att du fångat samtiden i en hideous bild på mig. 2011 är alltså året då jag är alkis?"

Nej. 2011 är året alla blev festprissar och 2012 är året som jag kommer att bli alkoholist, och blir jag inte det då så kommer jag aldrig att bli det. 2012 är året då jag som 20-åring får tillgång till Systembolaget. Kommer jag tycka att det är roligt så kommer jag antagligen att bli besatt av det, men är det lite "meh..." över det så kommer jag antagligen gå dit när jag "måste".

Det har varit många "meh..."-känslor sen jag kommit till mina milstenar i livet hittintills. T.ex att kunna få köpa trefemmor i alla Sveriges affärer, eller köpa ut cigaretter till alla idioter som ens röker. (Något som dog av väldigt fort eftersom att jag tappade lusten för att göra det och ingen längre vågade fråga om jag kunde göra det för då hade jag blivit arg, hehe.)

I alla fall så var det så extremt ocoolt att vara 18 tyckte jag. En sak att köpa ut töntiga saker och en helt annan att kunna gå ut som är ganska värdelöst i sig.

I alla fall. Nog om det. Ser ändå fram emot att fylla 20. På juldagen är det bara två månader innan jag gör det så jag är ganska taggad ändå. 20 innebär också att jag har ultimat frihet tror jag. Hoppas.

Vad mer har jag att skriva?

Just nu lyssnar jag på lite Ted Gärdestad. Det är nice! Jag tror att mitt mål i livet är att ha känslan som finns i hans låtar i mitt liv. Har man sett "Himlen är oskyldigt blå" så fattar man nog (eller bara lyssnar sig in på hans låtar...) Men jag tycker i alla fall att filmen fick in rätt känsla. Lite 70-tal över det hela, ungdom och frihet. Ah yeah!

Min favoritlåt av honom är "Kom i min fantasi". Refrängen äger. Så corny, men nice!

Efter det här inlägget ska jag skriva till historian som borde varit klar för nån dag sen tror jag. Sen ska jag se Järn 3:an eftersom att jag måste lämna tillbaka den imorgon på filmhusets biblioteket. Jag vet inte om vi (jag och Simon) kommer att låna några nya filmer eftersom att det är jul så snart och dom stänger... Tråkigt.

Jag har inget mer att säga just nu.

Borde nämna att jag typ vaknade med råångest i morse men att det gick över för någon timme sen, skönt liksom.

Har tyvärr inte någon riktig julkänsla än och det är ju alltid tråkigt, men jag har å andra sidan inte köpt några julklappar, det brukar bidra till känslan. Och att få julklappar. Det är kul.

Jag måste lyssna på mer jullåtar också, det ger alltid känslan. Det är liksom tredje advent och ingen känsla, WTF?! Det är det som är tråkigt med att växa upp, inget är som det var när man var mindra. Men men, som Bowie sa,

Time may change me

But I can't trace time.

Snart händer det.

Come Give Me Love är också en jävligt bra låt av Ted Gärdestad.

Jag är illa tvungen att blogga av mig lite grand.

Damn! Man är ju konstnär liksom.

Skämt åsido.

Den här veckan har det hänt mycket, men ändå inte. Som vanligt eller vad man ska säga. Det känns mer och mer som om att när jag är hemma så är det när jag sover och inget mer.

I måndags spelade jag rollspel. I tisdags var jag hemma och det var typ enda gången den här veckan.

I onsdags var vi på biblioteket och sen gick vi och drack öl. I torsdags hjälpte vi Nicklas med hans film (se bilder...) och igår var jag ute. Jag vet inte vad som har hänt riktigt.

Jag älskar ju typ att vara hemma, i alla fall om jag har allt det jag behöver för att vara glad.

Trots det så letar jag hela tiden efter nya saker att göra utanför hemmet. Varför? Jag vet inte.

Jag tycker det är jobbigt. Vet inte riktigt var min plats är. Vad ska jag göra liksom? Vad är mitt call i livet? Börjar inse att det inte är så jävla kul att gå ut för att partaja eller haffa. Tycker att det är roligare att prata och utbyta idéer eller hur man ska uttrycka sig utan att låta pretto...

Men jag tycker också att det är synd att idéerna eller det man pratar om inte riktigt skapar något för evigt utan mest något för stunden. Det blir mer ett tidsfördriv som allt annat är. Jag vill mer komma ut med något fysiskt som jag kan visa upp att jag har gjort och stå för det, men att allt jag har varit med om och allt tidsfördriv kommer in och visar vem jag är eller nåt.

Jag har typ en miljard projekt på G känns det som men kan eller orkar inte utföra dom. Det är mer som om att jag väntar på att något ska hända för att jag ska kunna göra allt istället för att jag bara gör det. Klassiskt.

T.ex om man ska göra läxorna och så måste man belöna sig innan man börjar göra det. "Jag surfar bara 10 minuter på nätet sen kan jag börja med läxorna". Det är aldrig 10 minuter utan typ en timme och sen inser man att man inte pallar göra läxorna.

Jag saknar helt självdisciplin som jag verkligen önskar att jag hade. Det är bullshit.

Vem vet vad jag hade kunnat åstakomma om jag faktiskt gjorde allt jag faktiskt tänkt göra? Jag hade inte suttit här i alla fall...

Jag tror helt enkelt att jag måste skaffa lite självdisciplin. Men hur får jag det då?

Efter några sekunders googlande ser jag att jag behöver ett mål. Jag har många mål men ett riktigt långsiktigt mål och det är att bo i ett slott.

"HAHA, men Fred, det är ju helt idiotiskt och ouppnåeligt."

"Jaha, well fuck you. Aim for the stars säger jag bara."

Dom som kommer någonstans här i livet har ett mål och gör allt för att komma dit. Alla dom har även självdisciplin vilket jag saknar. Jag saknar det för att istället för målet så ser jag på hinder som är i vägen. Jag tror att dom flesta människorna ser det så faktiskt, tyvärr.

"Obstacles are those frightful things you see when you take your eyes off your goal."'

- Henry Ford

Just saying.

Hinderna jag ser just nu är:

Internet

Min icke totala frihet (överdrift)

Social fobi

Brist på kunskaper

Brist på planer till mina mål

Min självdisciplin

Allt det här är saker jag måste öva på känns det som. Jag vill verkligen typ bo helt ensam i ett hus med ett mål, en tidsram och bara rent arbete utan hinder för att se hur långt jag kan komma.

Just nu är t.ex skolan ett jävla skämt eftersom att jag har hur mycket tid på mig som möjligt att göra en uppgift. Det finns inga krav eller tidsramar och det hatar jag, man gör det liksom inte då om ingen verkligen säger åt en att göra det. Om man inte ens börjar (vilket man inte gör) så hittar man inget intresse och uppgiften blir jättetråkig och man gör ett dåligt jobb.

Om jag hittar något som är kul så kan jag göra det i en miljard år, det handlar bara att hitta något nytt hela tiden, som film. Det är lite så att man kommer aldrig kunna se alla filmer i hela världen, men eftersom att det är så roligt så vill man försöka det ändå. Det är lite som knark för en :D

...

Varför har jag nu skrivit ett jättelångt inlägg och gnäller på att jag inte har någon självdisciplin?

Jo, för att det här är kul, kreativt och jag lär mig mycket om mig själv.

Så det så.

Idag var en bra dag! JAg läste Fittstim på biblioteket och det var fan en riktigt good read. Man fick ett annat perspektiv liksom. Det handlade typ om vad femisnism var för kvinnor och om deras erfarenheter om att vara just kvinnor.

Hela boken började med att en kvinna berättade om hur det var att växa upp på högstadiet och hur det var att bli kvinna.

Sen skrev hon om att hon hade växt upp ännu mer och att hennes kropp hade utvecklats mer eller vad fan man säger och att hon hade åkt tunnelbana en dag. När hon gjorde det märkte hon att hon hade blivit tagen mellan benen av en snubbe men att hon inte hade gjort något åt det.

I skolan idag såg vi en film som hette The Stoning of Soraya M. som handlade om en muslimsk kvinna som hade blivit felanklagad för att hon hade varit otrogen. Den "enda utvägen" var att bli stenad till döds.

En muslimsk man i samma position, fick jag reda på, behövde inte varaa fastbunden under marken som hon var och om han klarade steningen så var det ett tecken från Gud. En kvinna var bunden och i filmen överlevde hon länge men det var inget tecken från Gud eftersom att dom sa, "Slynan lever fortfarande, stena henne!".

Skäms jag över att vara man? På sätt och vis borde jag det. Å andra sidan har jag inte gjort något fel mot kvinnor som jag vet... Skäms jag över andra män? Ja, väldigt mycket. Det är fel. Män får kvinnor att skämmas och det är så extremt dumt.

I Fittstim var det ett citat från Simone de Beauvoir som jag tyckte var jäääävligt bra. Det var typ "Det mest provocerande en kvinna kan göra är att inte bry sig om sitt utseende." oh! damn! Om en man bryr sig om sitt utseende är det "bögigt", om en kvinna inte bryr sig är det "självständigt och tufft". Varför då?

Jo, för att i naturen ska män vara lite mer ovårdade och inte bry sig medan kvinnan ska bry sig och vara "redo för mannen". I nauteren kan inte kvinnor hjälpa till, män kan inte vara speciella, vårdade och sticka ut, så är det inte.

Jag säger fuck that shit. Alla får göra vad fan dom vill.

Så länge ingen skadar sig eller mår dåligt så är alla glada, inte sant? Provokation är vägen till frågeställningar. Svaren till frågeställningar ger utveckling. Utveckling ger framtid. Framtiden är en perfektion.

...

Jag vet inte vad mer jag ska säga just nu. Jag spelade schack mot Max på bibblan och förlorade alla gånger. Sen gick vi och drack öl. Jag drack mest och är full :)

Jag antar att jag skriver här för att jag rymmer från att göra läxor och annat skit... Med annan skit menar jag att städa lägenheten och så.

Jag har några saker jag måste ta upp i det här inlägget så jag skriver nu what's to come:

Mitt jobb.

Min dröm jag hade idag.

Min dag idag.

Min vecka.

Min hunger.

Skolan...

Ja, så let's kick it off!

Blev typ "let go" från jobbet igår lite halvsurt sådär. Jag vet inte om det finns ett svenskt ord för just att jag blev "let go", men man kan väl i rikssvenska säga att min hjälp inte längre behövdes... Jag satt igår på filmlektionen och vi pitchade våra idéer, varav min idé kom väldigt långt, men jag insåg att människorna jag hade jobbat med i gruppen inte var så värda att jag gick med på att vi kunde skrota den. I ALLA FALL så ringde ett nummer på min mobil varav jag la på för det var lektion och jag kunde inte svara, det ringde igen och jag sa att jag hade lektion.

På rasten ringde jag upp.

-Leif. (Min huvudchef på Långholmen)

-Hej! Det är Fred. Du ringde.

-Ja, juste, förlåt att jag störde på din lektion.

-Det är lugnt.

-Ok, jag har lite tråkiga nyheter.

I mitt huvud tänkte jag att jag skulle få sparken för att jag kanske inte gör mitt jobb till 100% men ganska snabbt fattade jag att det kunde det inte vara...

-Vi har gjort lite schemaändringar och kommit fram till att vi inte kommer att behöva din hjälp nåt mer nästa år.

-Jaha... Okej, det var ju tråkigt att höra, ehehe.

-Ja, jo... Du kommer att få jobba fram till nyår sen så behöver vi inte din hjälp. Vi har en annan kille som ska göra det.

-Jaha...

Jag känner att det det är jävligt surt att inte ha någon annan inkomstkälla i framtiden förutom studiebidraget. Men jag är också extremt glad att slippa gå upp varannan helg klockan 6 på morgonen för att gå till jobbet, vara där i fyra timmar och inte göra någonting. Det är ett bra jobb men det är också tråkigt att det fösvinner två helger i månaden så därför känner jag att det inte riktigt kommer spela någon roll att jag blir av med jobbet efter nyår. Det kommer att vara skönt med 100% fritid, men surt att inte ha pengar hela tiden.

But you know what? That is life.

Jag drömde idag! Eftersom att jag hade en ledig dag idag så kunde jag sova hur länge jag ville men det räckte med att sova till 12 :PPPppppPPpPPppppP Under denna REM så drömde jag väldigt mycket. En ganska sjuk men ändå sammanhängande dröm. Det jag minns och kan berätta var att jag åkte hem från USA ännu en gång.

Jag har haft flera såna drömmar som handlar om att jag åker hem från USA eftersom att det var en ganska stark upplevelse. Jag minns att jag nästan försov mig och att min host mom väckte mig tio minuter innan vi skulle åka genom att säga "Hurry up or we're gonna miss the plane..."

Det var ganska så hektiskt kan man säga eftersom att jag behövde duscha och för att min packning inte riktigt var klar på morgonen...

Japp.

Vaknade idag med en känsla jag aldrig i mitt liv känt tidigare och det är väl ganska ovanligt?

Jag tror att jag drömmer om USA när jag är med om mycket och det händer många förändringar. Den här veckan har jag t.ex varit ensam hemma som kattvakt och det har hänt ganska mycket tror jag.

Nu kommer vi alltså in på hur min vecka har varit som var nästa punkt i det här inlägget :)

Vi börjar för exakt en vecka sen när Adam fyllde 18 år. Jag, födelsedagsbarnet, Nicklas, Marko och Edwin åkte till vårat kära Tyresö och drog till Bollmora pub som var ett mycket deprimerande ställe.

Värt att tillägga här var att jag typ hade vakat med feber på morgonen och kände mig lagom uppsvälld så jag var inte så värst taggad på att dricka då då.

Så vi kom in till Bollmora pub som var ett mycket tomt och deprimerande ställe där dom spelade Queen på för på tok volym för att ingen skulle dansa...

Vi alla tog en öl bara för att ha gjort det och sen drog vi därifrån så fort vi kunde.

Jag tog några steg och insåg att jag inte mådde bra. Jag kom till gräsmattan och spydde lite.

Usch usch! Detta berodde på att jag hade en uppsvälld mage och att öl är sämst att dricka då... men men, efter det så mådde jag riktigt bra. Kom hem sen iallafall och somnade för jag var trött som attan.

Blä, gud vad jag inte riktigt orkar skriva märker jag.

I alla fall. Next topic, min hunger.

Jag har på senare tid märkt att jag inte är hungrig. Jag kan vara sugen på saker men känner inte att jag måste äta vid frukost lunch eller middag.

Igår var allt jag åt:

En sub-macka (tänk foot long).

En kopp kaffe.

En Findus Black and White (micromat, typ 350 gram)

Vatten

Jordnötter

Idag har jag ätit det här:

Ett paket bacon

Makaroner

Kaffe

Tuggummi

...

Vad beror det på?!?!

Jag fattar inte! Jag mår ju bra annars men jag är inte ett dugg hungrig! Jag har inte ätit middag än men jag tror att jag ska göra några slags varma mackor för det är jag SUGEN på... Inte HUNGRIG.

Grr.

Ja, skolan då.

Det går sådär tror jag. Jag underpresterar ganska hårt men jag är så skoltrött så att det inte är sant. Eller jag vet itne riktigt, det är nog mer så att jag inte alls bryr mig. Ser mer fram emot att göra nåt spektakulärt istället för att ha krav från skolan. Krav på mig själv kan jag fixa för det intresserar mig, men krav från skolan är astråkigt.

Det var allt för mig.

Just nu känner jag lite "Oktober, var fan tog den vägen?" för jag vet inte vad jag gjorde under den månaden riktigt. Om två veckor är det första advent också. Skrämmande. Skrämmande för att det nästan är nytt åroch det är supermärkligt. Vad hände under 2011?

Jättemycket men också ingenting känns det som. Ingen riktig milsten som jag kan komma på just nu, men det märker man väl senare antar jag.

Jag hittade en gamal lista som jag hade skrivt med titeln "Mina så kallade "problem" i livet" och kunde konstatera att allt hade löst sig och det var jätteskönt. Det enda jag har kvar att göra nu som faktiskt är ett jättestort problem är att börja med mitt projektarbete och slutföra det. Jag hade tänkt mig att den filmen jag planerade att göra skulle vara det jag ville visa upp om jag skulle söka till någon filmskola. Nu har jag inte ens börjat och det ska vara inne i februari. Hehe...

Ja, sådär lite lagom ångestframkallande bör det vara men jag känner inga problem för det överhuvudtaget. Jag funderar på att byta projektarbete helt och hållet bara för att det jag vill göra är omöljigt i nuläget om jag inte skulle hitta en skådespelare att vara med i min film. Nåväl, jag känner att det här blir tråkigt att läsa så jag kan berätta om min hysteriskt roliga dag idag istället! Ja!!!

Okej, så det börjar med att jag vaknar klockan 10 när mitt alarm goes off. Sen sov jag vidare i tre timmar med snooze-knappen. FFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFUUUUUUUUUUUUUUUUU!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Inte alls vad jag ville.... Förlorade tre timmar på att ligga och sova vilket jag inte ville.

Sen gick jag och handlade med mamma utan att hinna duscha eller göra mig i ordning, men jag får skylla mig själv för att jag sov...

Efter det åkte jag till pappa för att jag skulle hämta lite grejer och min skinnpaj som jag hade köpt på tradera.

Så jag var i Mälarhöjden och hämtade ett paket som var en papperskasse från City Gross med fet tejp på sig och spänd på att den skulle vara snygg och att den skulle passa mig.

Kom hem till pappa där det luktade bullar och grattade honom på fars dag. Han blev glad. Naaaaw...

Provade skinnjackan och den passade, det var ärmarna jag var orolig för att den inte skulle passa men den satt som en smäck! Det jag var lite missnöjd med var att den var lite för puffig eller hur man ska uttrycka sig. Lite för stor runt magen så att säga. Men för 500 spänn är jag riktigt nöjd och lär köpa fler saker från tradera från och med nu.

Packade ihop mina stuff som bestod av mina träningskläder, några Tintin-album och min 3DS-laddare. Bullfikade med hela den andra familjen och gick sen.

Kom hem till Sjöstaden där jag bor just nu och sitter här och skriver. Jag har kommit fram till att jag kommer att bo hos mina föräldrar under längre tider för att jag orkar FAN inte bära på en miljon saker fram och tillbaka varje vecka. Jag gör som jag vill på mina krav så att säga och det gillar jag bäst.

Det har hänt massa andra underbara saker under veckan men jag tror att jag håller det hemligt till sen om jag vill.

Just nu ser jag fram emot några saker. Det första är väl att flytta hemifrån eller bara inte bo någonstans. Jag tror att jag skrivit om att jag och Marko kommer att åka jorden runt förhoppningsvis, så det ser jag också fram emot.

Annars är ju Julafton något att alltid se fram emot... Ska skriva önskelista här nån dag så att man har tid att shoppa dom också. hehe. närå, men jo.

Juste! Innan jag glömmer så kan jag berätta om att jag har gått ut ur Svenska Kyrkan. Swag gjort av mig. Jag bara kände att jag inte tror på gud, är inte döpt, känner mig inte hemma där och om jag skulle dö imorgon vill jag inte bli begravd i kyrkans namn. Om jag i värsta fall skulle dö imorgon så donera mina organ och bränn resten.

Skulle bara säga det.

Jaja, vad mer ser jag fram emot? Hmm... Jag vet inte, just nu ser jag fram emot imorgon för att vi ska spela rollspel på bilblioteket och det är kuligt. Men vi kanske har ett prov i historia imorgon också... Det ser jag inte fram emot. Tråkigt för att då måste man plugga idag liksom.

Men men...

Shit happens.

Anyhow så läste jag precis klart "Fumlig" som den heter på Svenska av Jeffrey Brown.

Jag tycker att den är den näst bästa serieromanen jag läst efter Cynisk Romantiker.

Om komedier får en att skratta, om drama får en att tänka över sitt liv och om Action får en att bli underhållen or whatever så får den här en att bli kär. Man vill liksom vara i hans förhållande genom hela boken. Fantastikt bra.

Jag tror jag gillar serier som handlar om kärlek, men det måste finnas stora konflikter hela tiden annars är det skittråkigt. Däremot måste konflikterna bäras upp till något posetivt i slutet.

Jag såg en film idag också (men egentligen såg jag två) som hette Quadrophenia och den var extremt dålig.

Varför? Jo för den hade ingen jävla grundkonflikt som presenterades på en gång eller tydligt vilket gjorde att jag insåg att man verkligen måste ha det för att göra konst.

Man måste ha en konflikt i livet över huvudtaget för att komma nånvart, man kan inte leva intressant utan någon konflikt. MEN! man måste även göra allt i sitt arsenal för att lösa konflikten annars lever man bara i ren olycka och det vill ingen.

Jag gillar också serier som inte är så vältecknade, det ska vara skönt att titta på tycker jag och man ska inte må dåligt för att gå vidare till nästa ruta. "Tänk om personen har lagt ner mycket tid på den här serierutan???"

Jaja. Vad mer händer? Jag håller på att klippa min kortfilm (vet inte om jag nämnt den än men jag har gjort en kortfilm till Rörlig Bild C iaf) och jag blir nöjd med klippningen.

Nu är det några saker som tynger mitt hjärta och det är mest mitt projektarbete som jag inte ens har börjat med. Jag skickade ett brev till en possible huvudperson och jag hoppas dels att han är intresserad och att han svarar så snart som möjligt.

:S

Idag skaffade jag ett Apple ID så jag kunde skaffa Wordfeud. Just nu spelar jag bara med min mamma men om nån annan har lust kan man gärna lägga till mig. Jag är bäst på det.

Jag heter: digitalare

Jag hatar att börja varje ny rad med "Jag" om nån annan kanske har lagt mäke till det... Man känner sig så egocentrerad men det kanske inte spelar nån roll då det är svårt att inte börja meningar med det så jag ska bara skita i att bry mig.

Jag i alla fall trött på livet. (Inte på det sättet att jag vill ta livet av mig....) Men det som gör att jag är trött på allt är att det är så jävla tråkigt just nu. Jag har i princip inget att göra. Ibland känner jag ett stort behov av att vara med nån men jag vill inte heller vara till besvär. Gosh. Jag vill göra shit. Jag tror vi alla bara väntar på en revolution men allt är så säkert så det går inte. Ugh. Jag orkar inte tänka på det. Jag orkar inte skriva om hur dåligt jag tycker allt är på den här bloggen heller, men utbudet för mig just nu suger daze så jag har inget annat att göra.

Jag vill bara flytta hemifrån. Jag vill bara bort från Sverige och det ska jag. I slutet av sommaren nästa år ska jag och Marko antagligen åka jorden runt och det kommer bli så jävla nice. Sen ska vi åka till New York och bli provocerande konstnärer. Fuck yeah.

Om inte det fungerar så vill jag åka till Småland och skriva manus och texter.

Just nu känner jag att skolan inte är så skojigt för jag lär mig inget nytt förutom på rörlig bild.

Det som sannerligen intresserar mig just nu är människor, konst, serier (TV och i bokform), film och musik. Kläder är också kul, men jag lägger det under "stil".

Bye bitch bye.

Har precis läst mitt tredje seriealbum från Galago. Helt fantastiska böcker och serier!

Man får lite härlig ångest i hela kroppen, men det är tillräckligt roligt för att man ska må bra och intresseras till att läsa mer.

Igår läste jag klassikern "Socker-Conny" som var mycket rolig tyckte jag.

Jag tror hans bästa line var när han jobbade på ett dagis och kom in till barnen och sa "Hallå i brallan". Det är kul för att så kan man inte säga till barn. Älskar att behöva förklara skämt och nu har jag antagligen sabbat allt. HAHA!

Efter den läste jag en mycket mer seriös serieroman som det så tjusigt heter:

Cynisk Romantiker heter den (as seen here) och det var fan den bästa serieromanen jag läst i och med att jag bara läst en.

Så jävla bra. Baserad på hennes egna liv vilket gör att man känner för henne extra mycket. Skitdåligt ritad vilket ger bättre känsla och så gav den en annan liv på allt som jag kanske skriver snart om jag orkar.

Just nu läste jag precis klart Galagos Antalogi 89.

Inte lika bra som nr. 92, men den hade några guldkorn i sig.

Jaja, jag är glad att jag har hittat något annat än skärmar att glo i.

Idag har jag sett Scott Pilgrim vs. The World. Det är sant som alla säger att den är bäst i början men det är fortfarande en femma. Jag önskar att mitt liv var som Mr. Pilgrims. Han är så söt och cool och bara astuff.

Jag fick tårar i ögonen bara av att titta på introt. Det är så jävla bra. Jag minns när jag såg det på bio med Simon. Man sögs bak i stolen och ville börja kräkas av hur episkt det var, men samtidigt äta upp det man kastat upp för att filmen sa åt en att göra det. Såna filmer vill jag göra, effektfilmer utan specialeffekter. Bara att man kan klippa en film så bra och med bilder och färger som binds ihop till en perfekt orgie att man kommer flera gånger om.

Effektfilm alltså.

Sen hälsade min morfar med sambo och min morbror med kusin på för att titta på vår katt som vi har fått. Vi fikade och trivdes.

Sen har jag inte gjort nåt mer idag. Hade planer som tyvärr inte blev av idag. Men men, nästa gång kanske.

Jo, juste!

Det som fick mig att tänka i Cynisk Romantiker var att jag ogillar starkt (läs hatar) människor. I alla fall de flesta människor. Boken fick mig att inse, eftersom att den var baserad på verkligheten och handlar om cynism, att det faktiskt finns män som misshandlar kvinnor, att det finns män som tittar på porr med sina flickvänner för att dom "måste", att det finns män som våldför sig på kvinnor. Detta fick mig att inse att jag som man inte kan undvika att säga, "nämen så är det inte, det händer inte..." för att det är en lögn. Jag skulle kunna skämmas för att vara man, men jag kan inte säga att jag önskar att jag vore kvinna heller.

Det här är för komplext för att skriva i ett inlägg och jag behöver motstånd för att förklara mina idéer som inte får framstå helt dumma. Dessutom vet jag inte hur långt jag kan skriva på ett känsligt ämne. Så jag låter bli.

I slutändan är majoriteten idioter i alla fall. De som jag inte ser som idioter just nu är serietecknare på Galago. Fuck yes.

Jag skulle kunna skämmas för att vara människa ibland också, men jag vill göra något för att undvika för att bli som alla andra vilket jag egentligen borde göra.

Det ska jag göra nu.

Jag ska plugga nu och sen ska jag se en film.

Inte skrivit på evigheter men det finns en anledning till det. Jag har nämnligen tillsammans med Adam och Edwin varit med Marko i hans pappas lägenet när han har varit bortrest i typ tre veckor.

Det har varit väldigt kul och givande eftersom att det är sällan man får vara ensam med tre andra dudes i en lägenhet. Vi har för det mesta bara spelat NES och tittat på TV, men trots det har det varit väldigt kul. Jag är ändå glad att vara hemma eftersom att man bara är det för att man upskattar mer saker då.

Vi hade t.ex. inte något internet där vilket var ganska lame. Men när man tar bort en självklarhet från livet måste man göra något annat i stället, typ se på TV och spela NES. Jag minns att det jag gjorde innan jag upptäckte Facebook, nedladdad film och internet i största allmänhet så var det TV som gällde.

Eftersom att jag inte hade så värst många kompisar i grundskolan så kom jag hem, slog på TV4+ (som nu byter namn till sjuan) och kollade på Batman från 60-talet. 

Fuck yeah!

Efter det kollade jag alltid på MTV för att det var hippt. TV 6 kom i nästan samma runda vilket betydde att det var Simpsons och sen kom Family Guy vilket var kul för då hade man något att göra från 20-21.

Jag mådde inte bra under den här tiden kan vara ganska värt att tillägga.

Min dator hade Windows XP men den var skitdålig ändå. Min brorsa lärde mig hur man ladda ner och den första filmen som han fixade till mig var Click från 2006 med Adam Sandler. Jag var alltså 14 år.

Ja, vad vill jag säga med det här? Jag vet inte. Jag vet bara att så fort man inte har något att göra så ersätter man det med något annat. Ibland önskar jag att jag inte hade någon dator, TV eller tja, jag kommer inte på något annat som fullt tillfredställer mina needs. Så TV och dator borde jag slänga ut för att kunna göra nåt annat. Å andra sidan måste jag ju få information på något sätt thus, internet är bäst.

Hmm. Bara av att skriva det här gör mig sugen att slänga ut TVn och datorn i regnvädert där dom kan ligga och rosta sönder.

Men Fred, varför vill du inte ha kvar det som tillfredställer ditt liv? Bra fråga. Jo, för att det är då som jag tror att jag kan vara mig själv. Idag var jag och hämtade upp Edwin och Theo med Simon från biblioteket för att vi skulle gå på bio sen (kommer till det sen). För det första är biblioteket typ världens bästa ställe och jag tror att bibliotikarien Britt-Marie (no shit, hon heter så) känner igen oss för att vi går dit så ofta och läser eller spelar spel. Idag skrev vi upp oss för att börja rollspela och det kommer bli supertrevligt näst nästa vecka eller när det blir.

Anyhow. Jag tog med mig ett gratis seriealbum som heter TILT från Galago därifrån som jag kunde läsa på vägen hem sen eftersom att jag inte hade några hörlurar med mig och att ta med mig albumet var det bästa jag kunnat göra för att det var helt briljant.

Så beskriver dom sig själva och det var en serie som fick mig att tänka så pass mycket att jag fick en hel del mer sympati för trasiga människor än vad jag redan har. Här finns det på Flickr http://www.flickr.com/photos/plankanu/3521929269/in/set-72157617909360633/ men om du är mer intresserad så finns albumet på Medborgarplatsens bibliotek.

Anyhow. Det jag vill komma till är att om jag inte har någon TV eller dator så måste jag tvinga mig själv till att göra andra saker. Vilka människor är det man tänker på i slutändan? Vilka är det man bryr sig om?

Jo, det är de som alltid har något för sig. De som är intressanta och gör något. Inte dom som sitter framför datorn eller TVn och klickar bort sina liv. Jag vill inte bli en sån person mer än vad jag redan är. Jag vill inte vara en moralfacist som säger att man inte få ha roligt, jag säger bara att jag själv kommer att få det kuligare om jag fuckar allt med en skärm och börjar leva istället. Imorgon är jag ledig och då borde jag börja mitt nya liv utan skärmar. Jag vill göra det som jag tycker är roligt. Jag måste limitera mig själv till det som utvecklar mig istället för det som gör mig lam och hjärndöd. Jag måste spräcka min bubbla (hur klyschigt (stavning?) det än låter. Jag vill inte sitta framför en skärm om 30 år ensam och undra varför ingen hälsar på mig.

Mina begränsningar när det gäller datorer får vara att jag inte får använda det förutom:

1. Bloggning. Jag kommer att blogga betydligt mer nu eftersom att jag måste berätta om mina upptåg och nu när jag har internet.

2. Manusskrivande. Jag har för många idéer för att inte få använda dator här.

3. Skolarbete och nödvändig research.

4. Nedladdning av film och TV-serie och filmtittande.

Jag tänker inte skriva facebook här. Jag får gå in där när jag ska göra reklam om min blogg, men annars är det en gång i veckan som gäller.

Så, Fred, vad ska du göra nu då när du inte har något att göra? Jadu, det får väl bli lite TV-tittande för det sa jag inget om.

Hehehe. Nedå. Det är 0-tolerans för TV för min del. Jag antar att det är en del grejer jag kan göra när jag inte har något att göra. För det första är det scoring some hawt chicks. För det andra är det att försöka få ihop skolarbetet som jag inte har någon koll på direkt. För det tredje måste jag gymma för att bli fit så att jag kan score some hawt chicks. För det fjärde borde jag läsa mer. För det femte måste jag hitta mig själv. För det sjätte måste jag socialisera mig mera (det rimmar) för att hitta mig själv. För det sjunde måste jag skriva ner allt i mitt huvud. Jag kan inte riktigt skriva mina darkest secret här eftersom att det hade bara blivit dåliga konsekvenser, eller hade det det? Jag vet inte. Vi får se.

I alla fall, (ska snart avrunda det här) idag var en väldigt nice dag. Vaknade av mig själv klockan 11 och läste ett sms av Simon som frågade om jag var på att gymma. Shore thing bebe! skrev jag inte tillbaka men nästan eftersom att jag var på att gymma.

Kastade i mig lite gröt och såg ett avsnitt av Adventure Time. Kul. Sen skyndade jag mig med två väskor och en tung kasse till T-banan. So much for having skilda föräldrar och måste transportera all skit med sig. jaja, nuff bout dat.

Kom till skolan i tid.  Hade religion och historia. Chilla dazen, makin' history. Snap.

Sen gymmade jag och Simon. Kul.

Sen mötte vi Theo och Edwin och såg Submarine som var asbra.

*SPOILER* (Eller kanske inte, men första repliken var så jävla bra att jag måste skriva den här.)

“Most people think of themselves as individuals, like there’s nobody on the planet like them. This motivates them to get out of bed, eat food, and move around like nothing’s wrong. My name is Oliver Tate."

Är det nåt jag verkligen älskar är det att i första repliken så presenterar sig huvudkaraktären sig med sitt fulla namn, love it!

Anyway. Jag älskade verkligen den här filmen, trots att jag gav den en fyra så var den riktigt bra. Jag relaterade starkt genom hela filmen, inte bara med karaktären men också med miljöerna och allt annat. Fin känsla i sin helhet och det är typ såna här filmer som jag vill göra i framtiden. Jag kan ju tipsa om The Squid and the Whale redan nu som är snäppet bättre. At the brink of being a femma precis som denna film. Men The Squid and the Whale har jag gråtit till varje gång jag sett den för att den är så jävla bra, vilket jag tror jag har svårt för att göra till den här.

Orkar inte skriva mer, men ingen orkar säkert läsa mer heller.

Ser fram emot min lediga och skärmfria dag imorgon, kommer att bli intressant!

Ses.

Jag är lite sjuk idag, tror jag håller på att bli det i alla fall :/ Men men, man ska inte hänga läpp för det.

Idag var en ganska kul men värdelös dag. Kom till skolan, åt lunch på direkten, soffhäng, tipspromenad, vann tipspromenaden, gick hem. Bör ju tillägga att tipsrundans pris var en biobiljett vilket alltid uppskattas!

Jag lyckades se fem av åtta filmer under biosommar, det var ju meningen att jag skulle ha sett alla men Bridesmaids tror jag ingen vill se med mig och det är lite pinsamt om jag skulle se den själv, Kung Fu Panda 2 går bara på svenska och i 3D så det vägrar jag, Kronjuvelerna är inte så himla lockande heller.

Lär väl sluta med att jag laddar ner dom sen... Tack SF! Närå, jag tror att det går jävligt bra för dom eftersom att alla älskar film och 3D-filmer drar in asmycket cash, så alla vinner!

Såg en film idag som heter Paul. Inte att rekomendera. En film jag däremot kan rekomendera är Super med Rainn Wilson och Ellen Page.

Såg den för nån vecka sen och tänkt jävligt mycket på den. Den är inte djup eller nånting, bara jävligt underhållande och rolig. Det är lite samma tänk som Kick-Ass, att någon försöker att bli en superhjälte i "verkligheten". Fyra.

En TV-serie jag kan rekomendera är en tecknad serie som heter "Adventure Time with Finn and Jake som handlar om en 13-årig pojke och hans bästa kompis som är en 28-årig hund.

Det som gör den här filmen så extremt bra är att alla är glada HELA tiden men det ligger ändå alltid en aggression hos Finn som tycker att det bästa som finns är att slåss och vara en hjälte.

Det var det här avsnittet som min brorsa visade mig och jag var fast på en gång för det är så jevla bra, så har du tid och lust, be me guest och se det:

Jag kanske ska flytta till Marko en månad with les gunslingers. Lär bli kul om det blir av.

Redan igår som var första dagen i skolan så drog jag igång att vilja se en film om dagen eftersom att då såg jag Jackass 3D (tvåa). Idag blev jag sugen på att se mer film då Paul var en besvikelse så jag ska se en fransk svartvit film nu, Breathless heter den på engelska och À bout de souffle heter den på franska. Hoh hoh hoh!

Värt att nämna är att det är den första filmen som på riktigt använde sig av jumpcuts och var tillsammans med två andra filmer med att dra igång franska vågen.

Ah, shit asså, jag måste se fler såna filmer och bli lite svårare. Jag vet inte om jag har nämnt det men till hösten är det polotröja och kavaj som gäller för mig. DEEEEEEEEEEEEEEEEEEP!

Nämen vad gör man inte för att sticka ut genom att inte göra det?

wow!

Jag lyssnade på Serge Gainsbourgs Je T'aime Moi Non Plus och insåg vilket erotiskt språk franska är. Egentligen känns det som att alla språk förutom svenska är det. Kanske inte erotiska, men bara 1000% sexigare. Om jag minns rätt så påpekar Filip och Fredrik det under en intervju med Victoria Silvstedt. Filip säger ocharmiga raggningsrepliker som "får man köra in bussen i garaget?" och Victoria säger nåt på tyska som är imponerande hur sexigt det är.

"Etes-vous autorisés à conduire dans le bus dans le garage?" Är "får man köra in bussen i garaget?" men det är så otroligt mer erotiskt på franska. Jag önskar verkligen jag kunde detta vackra språk. Spanska i all ära, det låter så glatt och trevligt, men franska är mer dominant men lugnande. Oooh lala.

Nä nu vet jag inte vad jag ska skriva... Ses.

Asså, bara en footnote här, vad är grejen med Expekt-reklamerna i Spotify? Horrible!

Den här veckan har varit aslame eftersom att jag har jobbat. Det var kul för jag fick en ny vän, men det säger jag inget mer om.

Jag längtar till skolan eftersom att jag slipper jobba då. Sommarlovet har varit helt ok. Jag skulle ge det en trea av fem. Det var varken sämre eller bättre än förra året. Jag skrev en lista på saker jag ville göra men nu hittar jag den inte. Jag tror att jag i vilket fall inte hann med så mycket. Tråkigt, men det betyder att det bara kan bli bättre nästa år ;)

Jag längtar till att skolan slutar men jag kommer ändå att se fram emot det här året. Som sagt så var tvåan ett living hell, but man I went to hell and came back, n I'm ready to rawk some more.

Trean kan bara bli bättre än tvåan alltså och det är bra. Livet kan bara bli bättre nu! Huzzah! Under detta år kommer jag att skapa mitt alster som man kommer att minnas mig för, mitt slutprojekt. Eftersom att jag bara har estetiska ämnen i trean och lallar runt resten av tiden så har jag tagit ett grymt tungt men grymt kul slutprojekt. Jag kommer att göra en film med tio musikvideor som bildar en film.

All musik kommer att vara av ingen mindre än David Bowie. Han är bäst och jag älskar honom. Jag är kär i honom och om jag fick chansen hade jag hånglat med honom, i alla fall under Ziggy-åren.

Jag har en sån jävla bra känsla inför mitt projekt att jag faktiskt inte annat än kan se fram emot trean.

Jag ska skriva mer sen men jobbar nästsista dagen på sommaren imorgon så jag måste äta nudlar nu och sova. Godnatt och sov tight.

Jag borde ta upp resten av historien som jag redan påbörjade på http://tigerpojkarna.blogg.se/ alltså min vecka som har varit.

Moving on. Jag och Marko Svart satt alltså backstage och skulle gå på om fem minuter, inget var planerat överhuvudtaget. Vi stod bakom scenen iklädda våra asballa kläder och hade våra syntar med oss som vi inte hade fått bestämma var dom skulle stå eller soundcheckat, hade vi fått lite mer koll så tror jag att hela giget hade gått mycket bättre, men men.

Dom ställde ut våra instrument och mikrofoner och vi var redo att gå ut. Presentarören sa att vi kunde gå ut och så började det.

Fuck. Shit. Horsepiss.

Jag ställde mig vid min synt och kollade ut mot publiken som bestod av några av våra vänner (ex. Edwin, Theo och Adam, respect till dom) och några andra runt staketet vid scenen. Alltsom allt skulle jag tippa på att hundra personer var intresserade av vårt band, Sex Effect.

Marko drog igång datorn och vår musik började. Blev nervös.

Pallar inte skriva i detalj så allt jag kan säga är att vi sjöng falskt, jag hade både fel intställningar på min synt och spelade fel, vi kunde inte texten och sjöng därför fel och dåligt. Giget var alltså misslyckat. MEN, å andra sidan, hur många har haft sitt första gig på stora scenen i Kungsan på Pride? Inte många skulle jag tro, rent logiskt sätt är det idiotiskt eller nåt, men jag stirrar idiotin i ögonen och övervinner den.

Jag är glad att jag gjorde det och efteråt insåg jag hur extremt lite jag bryr mig om vad andra tyckte om hur det gick och vad andra bryr sig om mig.

Vi gick backstage och jag tror att han som lät oss spela typ var fett sur för att det gick så jävla dåligt.

Whatever dude! Han var ändå fett dryg och stressad.

Vi gick till vårt omklädningsrum och bytte om till normala less-awesome kläder tills vi blev utkörda av vår indiska betjänt som hade fixat delikat lasange tidigare.

Mmm mm mm! Backstagemat!

Anyhow, resten av kvällen satsade vi på att dricka oss fulla och det tycker jag att vi lyckades med. Markos bror och kompisar försökte få oss att må bättre genom att säga att vi hade uppträtt bra. Självkänslan behölls kvar på samma nivå dock.

Kommer vi att splittra Sex Effect? Fuck no. Vi har flera helt störda men helerious idéer på konceptalbum som jag skulle döda för att få genomföra. Jag tror att problemet med Sex Effect ligger i att jag inte kan spela nåt instrument och är inte alls musikalisk. Att vi gör musik med programmet Reason som gör att det låter oprofessionellt. Att vi inte äger några syntar med schyssta ljud eller att vi har övat att uppträda live. Vi hade ju som sagt inte övat mycket alls, typ sex gånger tops innan vi faktiskt skulle uppträda. Det satt alltså inte.

Det som gör Sex Effect så jävla bra däremot är att Marko vet vad vi håller på med musikaliskt och att vi har bra idéer och att vi är awesome. Theo tycker vårt uppträdande var lökigt och det har han säkert rätt i. Min mamma sa att eftersom att vi är så pass heterosexuella så finns det ingen anledning i att spela på att böga sig. Jag hade inte ens tänkt på det men det är helt rätt.

Nog om Sex Effect. Jag tror att det kommer att ligga på hyllan i några veckor tills vi har lust igen.

Okej, så tillbaka till Pridefestivalen. Vid det här tillfället höll dom typ på att stänga, jag var full och trött och vi (jag, Edwin, Marko, Adam och Theo) skulle åka hem. Vi gick tillsammans till nattbussarna vid TC och min buss mot Norsborg stod där som jag direkt hoppade på. Frågade busschaffisen (som värt att nämna var asiat) om denna buss gick till Mälarhöjden. "Jajamensan!" "Sikken tur hörrödudu!". Satte mig på platsen närmast ingången if you know what I mean och somnade vid Örnsberg, två stationer innan Mälarhöjden.

Vaknade lite senare och tittar ut genom fönstret och ser stora bokstäver där det stod SKHLM- Skärholmen Centrum.

FFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Trots att jag visste att vi hade åkt förbi Mälarhöjden för ett tag sen var jag tvungen att kolla med asiaten.

-Vi har åkt förbi Mälarhöjden va?

-Ja, det har vi. Vadå, skulle du av där eller?

-Ja, hur kan jag göra nu?

-Jag får se, jag kanske kan skjutsa dig sen, jag har ändå tid sen.

-Det vore jätteschysst!

För att göra en lång historia kort var mannen så snäll att han först körde hela vägen till Norsborg, lät alla gå av, släckte ljusen och körde sen på motorvägen till Mälarhöjden där jag fick gå av. Tack, vem du än var.

Vi hade lite deep descussion som man bara kan ha klockan två på morgonen en onsdag med en busschaufför i förorten. Han hade blivit mobbad som ung för att han var asiat men tränat kampsport, ofc, så om nån gjorde nåt slog han dom. Han sa att han var snäll mot dom, men att om nån var dum slog han dom. Cool dude.

Han frågade vad jag gjorde och jag sa att jag ville hålla på med film. Han hade typ jobbat natt på nåt ställe så han hade sätt mycket film han också.

Han frågade mig vad jag gillade för filmer och jag svarade för första gången ärligt vad jag gillade.

-Jag gillar såna här rise to fame-filmer. Typ nån som börjar från ingenting och som jobbar sig upp och blir bäst och shove it all i allas ansikten.

-Ah, typ Greven av Monte Cristo, har du sett den?

-Ja, det har jag, typ så.

Min blogg heter Rise and Fame eftersom att jag vill resa mig upp och brilijera för världen. Jag vet att jag har mer att erbjuda än vad jag har gjort hittils. Nu är jag fett lame och jag vill se mig själv som cool. Det här är resandet från ingenting som sedan kommer att göra mig känd. Hoppas jag. Jag håller ingen koll på vem jag är om jag inte skriver ner det och det måste jag göra regelbundet annars kommer jag ingenvart. När jag var i USA skrev jag blogg (http://ibadass.blogspot.com/) och då visste jag vem jag var. Nu har jag inte gjort det på ett tag förutom på fredagar men det har ju varit helt värdelöst om jag inte gör det regelbundet och skriver om bullshit-grejer.

Asiaten var helt enkelt Buddah, Jesus, Mohammed, Shiva, Moses och Gud i samma person som gjorde en Inception på mig. Detta är ett tecken.

Moving on. Kom hem, somnade och vaknade för att gå till jobbet.

Onsdag: Nothing.

Torsdag: Blev full som fan, riktigt bra dag även om jag inte borde tycka det.

Fredag: Decent dag. Marko raggade upp en kille som var en riktig 14-årig douche bag, det blev bråk när han insåg att Marko inte var homosexuell och Adam fick all skit.

Lördag: Sista Pride-dagen. Decent. Pride-paraden var kul att se. Jag blir seriöst rörd och vill gråta av att se hur glada alla är. När alla applåderar för dom som har tejp på munnen  så är det fett powerful, sen blir jag alltid jätteglad att se Stolta Föräldrar, gråter av glädje (och kanske lite av sorg) inombords.

När det började regna vid Slussen där jag och mamma såg paraden gick vi till Taco Bar på Medis eftersom att Slussens var fullt.

Bra dag, drack mycket men blev aldrig full. Waste of money, det blir så ibland.

Söndag: Jobbade (som jag förstås gjort dom andra dagarna också). Kom hem, vilade. Såg Cars 2. Tvåa, jag faktiskt skrattade på två ställen men som helhet var den inte så värst bra. Glad över att ha sett den däremot.

Insåg i kön till bion att jag har sett alla Pixarfilmer förutom WALL-E på bio. Men då var jag i USA och kunde typ inte, så jag streamade den istället med pisskvalitet. Fyra.

Ja, det var välan min vecka. Jag återkommer säkert senare med random thoughts istället för att snacka igenom en hel vecka med bara en bild på en lasange.

Ciao!

Juste, det regnade idag. Jag älskar regn.

Dagens humörbild:

Innan bion.